Börjar se ljuset..
Äntligen känner jag att det verkligen börjat närma sig ett slut på denna hemska skadeperiod, det har varit grymt utdraget. Var hos Aktiv Fysio idag igen för ett besök hos sjukgymnasten, hon tyckte det såg bra ut och att allt går i rätt väg. Vi har lagt om övningarna och det är nog lite mer "tryck" i övningarna nu och fram till nästa gång ska jag testa på att 2-3 gånger ha sprungit mycket lätt under 5-10 minuter. Och det där med att springa mycket lätt är ju som sagt otroligt lätt...speciellt för mig som aldrig är ivrig och ska ge järnet från början...kanske därför hon påpekade detta som om det var ett barn som fick en godispåse och hon försökte förklara att man får inte äta godis mer än på lördagar. Låret är även tejpat nu, så det känns faktiskt riktigt riktigt bra.
På lördag är det två veckor till Lidingö, kommer jag klara det? Klart som fan jag kommer klara det, jag håller för fullt på att ladda mentalt och jag se inte att skadan ska ställa till det mer än att det kanske kommer gå lite långsammare, so what, då får det göra det, det ska bli så otroligt kul och jag är mer säker än någonsin på att jag kommer klara av det.
Fortsättning följer....